Kriminellt att hjälpa?

Ska vi lyda Gud mer än människor är frågan? Ska rädslan vinna över kärleken? Kommer lagar och förordningar i framtiden hota medmänsklighet och våra möjligheter att visa omsorg om främlingen, vår nästa?

Det här är frågor som aktualiseras när representanter för regeringen hyser planer på att kriminalisera hjälp till asylsökare som fått avslag på sin asylansökan i laglig ordning. Att ett beslut är lagligt är ändå ingen garanti för att den asylsökande mänskliga rättigheter uppfyllts. Det framkommer av det stora antal asylbeslut som överklagas till domstol med rättelsebeslut som följd. Men då är den asylsökande kanske redan utvisad till ett land där hen befinner sig i livsfara, i värsta fall redan dödad.

Att kriminalisera hjälp till utsatta människor i nöd, där det finns misstanke om att den asylansökandes rättigheter inte beaktats fullt ut, kan i framtiden leda till att den kristna nästankärleken dras inför rätta. Men Kärleken har dragits inför rätta förr och vi vet att kärleken driver ut rädslan och segrar över döden.

Beslutsfattarna verkar drivas av rädsla, som så många andra, men är själva skyldiga till den situation som uppstått i och med att rätten till humanitärt skydd slopades 2015. Det betyder att asylsökare antingen beviljas asyl eller hotas med avvisning, när det inte finns möjlighet till tillfälligt uppehållstillstånd. Regeringen är därmed själv skyldig till den situation som uppstått.

Vad skulle Jesus har gjort? Det vet vi inte. Men jag föreställer mig att han skulle låtit sig vägledas av Faderns kärlek till människorna och inte låtit sig hindras av makthavarnas hot. Frågor som varje enskild kristen, kyrka och församling bör ställa sig idag är: Vem vill vi tjäna, Gud eller staten, vem tillerkänner vi makten? Vilka värderingar är det som driver oss?

Låt oss inte låta rädslan vinna över kärleken. Låt oss istället övervinna det onda med det goda.

Dela
Jani Edström

Skribent: Jani Edström

Ekumenisk jazzpastor, skribent, projektsekreterare för det svenska arbetet inom Ansvarsveckan, predikar i Baptistkyrkan Betel, jobbar med religionsmöte inom RESA-forumet och med biståndsfrågor inom Frikyrklig Samverkan. Livet som bäst: en balans mellan målmedvetenhet och inspirerade ögonblick.

En kommentar till “Kriminellt att hjälpa?”

  1. Så kom då regeringens förslag om att kriminalisera hjälp till papperslösa. Förslaget är en del av regeringens åtgärder för att ”bekämpa terrorism”. Att gömma ”olagliga invandrare” blir kriminellt. Terrorister kan enligt förslaget fråntas sitt medborgarskap. Enligt förslaget ska myndigheterna få ett tydligt mandat (esteetön mahdollisuus) att förvisa alla som fått negativt asylbeslut. De som fått negativt beslut kommer att granskas (uhka-arvio), och om myndigheterna anser att de utgör ett hot kommer de att omhändertas omedelbart. Dessutom kan uppehållstillståndet dras in.

    Företrädare för kyrkorna, inklusive ärkebiskop Kari Mäkinen, vidhåller att kyrkans uppgift är att hjälpa de nödställda. Ekumeniska Rådets rekommendationer om så kallad kyrkoasyl har fungerat som grund för församlingarnas arbete när det gäller att hjälpa asylsökare. Hittills har myndigheterna, med något undantag, respekterat kyrkoasylen. I Åbo har man ett långt och gott samarbetet mellan församlingarna och den lokala polisen, berättar kyrkoherde Jouni Lehikoinen i Mikaelinseurakunta. Att gömma flyktingar är inte ett alternativ, allt sker i samarbete med myndigheterna. I många fall har församlingens kyrkoasyl lett till ändringar i ett negativt asylbeslut.

    Frågan är vad som händer nu. Kommer förslaget att godkännas av riksdagen. Om så är, vad händer då med de papperslösas rättsskydd och mänskliga rättigheter? Hur stränga blir straffen för den som hjälper papperslösa? Blir det ett ”status confessiones”, dvs, kommer kyrkan att tvingas bryta mot lagen för att kunna fullfölja sitt gudagivna uppdrag att hjälpa de svaga?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *