Författare: Jani Edström

Jag satt en eftermiddag med biskop Björn Vikström och talade om kyrkans viktigaste bok, Bibeln. Vi funderade bland annat kring vad det innebär att vara bibeltroende, hur Bibeln används i olika kyrkor och samfund, att Bibeln har en tolkningstradition och att Anden är med när vi läser Bibeln. Att vi läser och tolkar Bibeln annorlunda idag än de första kristna betyder inte att vi skulle vara ”bättre” eller ”klokare”, utan att vi lever i en annan tid med andra utmaningar och läser Bibeln utifrån vårt perspektiv.

Att läsa Bibeln är nåd. Nåd som en förmån som vi haft sedan böcker blev något alla hade råd med. I Bibeln upptäcker vi Guds nåd till skapelsen och människan. Nåden förmedlas oftast genom berättelser, mera sällan som lärosatser. Det är därför Bibeln hela tiden har tolkats och måste tolkas. Bibeln kräver omvärldsanalys. Vi får inte vara ”andligt lata” när vi läser Bibeln.

Frestelsen är stor att  vi som teologer och predikanter gör det litet för enkelt för oss. Istället för att gå i närkamp med och brottas med texterna tyr vi oss kanske till trygga och välkända klichéer, ”kyrkiska”, och gör det svårt för budskapet att landa i lyssnarnas hjärtan. En annan frestelse är att banalisera budskapet eller göra det så allmänt att det slutar irritera och skava.

Tänk om vi kunde vi få till stånd en bibelväckelse där predikanter med bibeln i ena handen och dagstidningen eller mobiltelefonen i andra handen levererar slagfärdiga och uppfordrande tal om Guds nåd och hur Jesus kallar oss att leva tillsammans, i gemenskap och med respekt för varandra och allt skapat.

Det finns en rädsla hos många idag att Bibeln bara kan tolkas på ett sätt. Då glömmer vi att redan de bibliska författarna och kyrkofäderna gjorde ganska fria tolkningar, lånade av varandra och var kreativa i förståelsen av bibelordet. Så har den kristna tolkningstraditionen formats, och fortsätter att forma oss som läser Bibeln idag.

Bibeln är alltid med när vi vill förstå vår omvärld. Då kan det ibland uppstå en spänning mellan  enskilda texter och det mönster som framträder när vi läser hela berättelsen. Också i dagens diskussioner om fred och rättvisa, pengar och ägande, skapelse och miljövård eller äktenskap och sexualitet ska vi utgå från de berättelser och mönster vi ser i Bibeln.

Att läsa Bibeln är en upptäcktsresa. Bibeln är kompassen som anger riktningen, kartan måste vi göra tillsammans.

Klicka in dig till samtalet här.

Jag gillar musik och ljudåtergivning. När jag lyssnar på musik vill jag gärna att det ska låta naturligt och bra. Jag skyller mitt intresse för välljud på yttre orsaker, i detta fall några studiekompisar på teologiska fakulteten som tog mig med på jakt efter det perfekta ljudet. Snart lärde jag mig: ”Det finns inga genvägar till det perfekta ljudet”, för att citera Nile City.

Hi-fimarknaden är minst lika trendig som vilken annan bransch som helst. Ska det vara analogt eller digitalt, LP eller CD, rör- eller transistorförstärkare, aktiva eller passiva högtalare?

Ibland är det bra att ta ett steg tillbaka, ta ett djupt andetag och tänka efter. Hur mycket pengar vill jag lägga ut på en musikanläggning? Vad är tillräckligt bra för mig just nu? För den som inte badar i pengar handlar det om att hitta det gyllene snittet där kvalitet och pris möts.

Att köpa nytt kan ibland vara befogat, särskilt när det gäller delar som slits, som skivspelarnålar och sånt. För det mesta hittar man det man behöver på begagnatmarknaden, både nyare och äldre prylar. Visserligen är inte allt som bjuds ut av god kvalitet, men med litet googlande och goda råd av hi-finördar i bekantskapskretsen kommer man långt.

Min första skivspelare köpte jag andra året jag studerade. Det var en rätt dyr investering, närmare 1 500 mark på den tiden (vad ska man med studielån till annars?), men en spelare av god kvalitet. För några år sedan blev den trött, men jag ville inte dumpa den utan vidare. Efter litet googlande hittade jag reservdelar som till och med innehöll förbättringar. Eftersom jag varken behövde eller hade råd att köpa alla delar på en gång, kunde jag i lugn och ro anpassa nyanskaffningarna till tid och råd. Skulle tro att den idag låter minst lika bra som en ny liknande spelare.

För den som inte vill eller kan fixa själv så finns det också hjälp. På de flesta orter finns det elektronikfirmor som specialiserat sig på litet äldre elektronik, förstärkare, vinylspelare, kassettdäck, cd-spelare och högtalare. För en rimlig peng kunde jag reparera men gamla stereoförstärkare som jag inte ville skrota. Samtidigt konstaterade jag att äldre prylar ofta är av bättre kvalitet, och gjorda för att hålla längre än, många nyare.

Till saken då, hur mycket pengar sparar man om man köper begagnat i stället för nytt? För en fungerande och hyfsat bra begagnad anläggning med förstärkare, cd-spelare, LP-spelare och två högtalare kan man med litet googlande komma undan med ett par hundra euro. Har man tur kan man få överta farmors skivspelare eller köpa billigt av någon bekant som vill uppgradera ljudet. Från butiker med begagnade hi-fiprylar och en månads garanti kan man behöva hosta upp några hundringar, men för att få motsvarande kvalitet på ny utrustning kommer man snabbt upp i fyrsiffriga belopp.

Som exempel kan nämnas att en av de populäraste skivspelarmodellerna från 1980-talet fortfarande tillverkas, nypriset är kring 900 euro. Begagnad kan samma spelare med 20-30 år på nacken kosta kring mellan 200 och 300 euro.

Både i huvudstadsregionen och på många andra orter finns butiker som specialiserat sig på begagnad stereoutrustning. De kommunalt drivna återvinningscentralerna reparerar också elektronik och har man tur kan man göra något fynd även om priserna gått upp också där den senaste tiden. Förutom att det kan vara trevligt att ta i bruk kvalitetsgrejor som någon annan använt före mig är det både ekologiskt och hållbart att låta reparera saker, fixa själv och köpa begagnat.

De senaste åren har kyrkorna lanserat något som kallas ekofasta. Ekofastan sammanfaller med kyrkans stora fasta inför påsken. För många har fastan en ganska liten betydelse numera. Men egentligen är fastan en utmärkt möjlighet att fundera på våra grundvärderingar. Det kan vi göra genom att i ekofastan förena behovet att leva enkelt och ansvarsfullt i kombination med kyrkans tradition av fasta, stillhet, bön och eftertanke.

Förstavelsen eko- i ordet ekofasta kommer från grekiskans oikos, som betyder hus eller hushåll. Den förekommer i ekonomi, ekologi och ekumenik, ord som ligger närmare varandra än man först skulle tro.

Ekonomi handlar enligt Bibeln om ett ansvarsfullt förvaltande av skapelsen och en rättvis fördelning av jordens resurser. Ekologi handlar om att se Guds skapelse som en helhet där allt hör ihop på ett harmoniskt, funktionellt och organiskt sätt. När vi rubbar den ekologiska balansen leder det till klimatförändringar och att djur- och växtlivet hotas. Ekumenik i sin tur handlar om fred och försoning mellan kristna, men i ett vidare perspektiv omfattas hela mänskligheten av denna vision.

Tanken på kyrkan som Guds folk och världen som Guds skapelse förenar all kristna. Kyrkan ska vara ett tecken för världen så att världen ska tro på Jesus Kristus som Guds Son och Frälsare. Ekumenik är också kyrkornas försoningsarbete, en gemensam strävan efter enhet och ett fördjupat vittnesbörd.

Enhet och samverkan är förutsättningar för att kyrkans vittnesbörd ska vara trovärdigt. En annan förutsättning är att kyrkans budskap ska vara relevant i tiden, för varje ny generation. Till kyrkans uppdrag hör att förkunna de goda nyheterna om Jesus Kristus. För att detta budskap ska bli tydligt och upplevas viktigt idag gäller det att ha med alla tre dimensionerna, ekonomi, ekologi och ekumenik.

Här kommer vi till ekofastan som konkretiserar detta helhetsperspektiv. Ekofastan är en möjlighet för alla kristna oberoende av samfundstillhörighet att aktualisera fastan på nytt.

Kyrkans fasta betonar den personliga andliga tillväxten genom att avstå från mat och ta tid för bön och stillhet. I grunden handlar det om att vi avstår från något till förmån för något viktigare, eller för någon annan. Mot denna bakgrund vill ekofastan lyfta fram evangeliets budskap om social rättvisa och dagens krav på att leva klimatsmart. Under ekofastan kan vi försöka leva i enlighet med jordens begränsade tillgångar och sträva efter att jämna ut de sociala orättvisorna.

Ekofastan är också en mötesplats. Här kan kyrkans tänkande och praxis kring fastan möta de nödvändiga livsstilsförändringar som mänskligheten och skapelsen ropar efter idag. Kyrkan är både Guds fredsrörelse och Guds miljörörelse. Ekofastan inbjuder oss att fördjupa och vidga synen på hur vi kan leva trovärdigt idag.

Ekofastan vill vara en trygg plats också för alla som utan kyrkliga förtecken vill arbeta för en bättre värld. Här kan vi mötas tillsammans och göra tillsammans. Vi kan smitta varandra med fantasi och glädje, handlingskraft och mod. Vi behöver inte vänta på en bättre värld. Vi talar och handlar som om Guds rike redan är här. Vi skapar framtiden redan nu.

I år kommer Ekofastan att betona köpfrid. Vi strävar efter att inte köpa nytt. Vi kan dra ner på konsumtionsnivån till det allra nödvändigaste och upptäcka vilka möjligheter det finns att reparera det som gått sönder eller att köpa begagnat. Ekofastans små enkla beslut och handlingar kan ge ökad trovärdighet åt hur vi lever våra liv som Guds barn i Guds skapelse.