Månad: november 2019

Black Friday eller Giving Tuesday

I dag är dagen med stort D. Åtminstone om man får tro på all den reklam som väller över en i tidningar, TV och sociala medier. Det är Black Friday så ”shop until You drop”. Black Friday är, liksom Halloween, USA-importer som snabbt slagit igenom också hos oss.

Synen på om dessa trender är bra eller dåliga delar ledarskribenter och kolumnister och det finns knappast det argument som inte synats, oberoende av om man är för eller emot. Där en del ser en uppenbar nytta i att sätta fart på ekonomin genom mera konsumtion, lyfter andra fram hållbarhets- och måttlighetsargumentet. Är det vettigt att konsumera ännu mera när jorden och miljön redan suckar under vår överkonsumtion.

Black Friday kan även analyseras ur en etisk och andlig synvinkel. Är det försvarbart att de som redan har allt och litet till skall konsumera ännu mera? Eller kan man också se på Black Friday som så, att de som inte annars skulle ha råd att köpa sin TV eller tvättmaskin nu kan göra det, då man får den för halva priset. Ja det går att vrida och vända på argumenten i all oändlighet.

Jag hör inte till dem som förfasar sig över Black Friday. Jag går heller inte i taket av shoppingentusiasm och köper hejvilt. Egentligen förhåller jag mig rätt neutralt till det. Må var och en göra som man finner bäst. Köp om du behöver någonting och låt bli om det känns så. Däremot hoppas jag att vi från olika kyrkor och samfund, tillsammans med andra goda krafter skulle göra ett motdrag. Black Friday följs i amerikansk tradition av Cyber Monday som är nätshoppandets dag. Efter den kommer Giving Tuesday som påminner om vikten av att ge till behövande och dela med sig.

Kyrkan vinner ingenting på att förfasa sig över Black Friday. Detta fenomen har kommit för att stanna. Hur länge vet ingen. Men istället för att förfasa oss över människors materialistiska livsinställning och allt annat negativt vi kan komma på, så kunde vi aktivt lyfta fram alternativ. Så låt de som vill ha sin Black Friday ha den. Men varför inte, och redan till nästa år, lyfta fram Giving Tuesday och skapa en ny positiv trend? En dag då vi på bred front lyfter blicken från vår konsumtionshysteri och ser de utslagna, sjuka och marginaliserade och går ut på gator och torg, i sociala medier och på TV, och promotar en givandets tisdag, då vi kommer ihåg dem som annars glöms bort.

Om alla goda krafter förenar sig i en sådan här dag kan gensvaret bli enormt. Den ultimata lyckan är ju som bekant inte att spela golf med en miljon på banken. Och den tröst Black Friday ger tonar snabbt bort. Ofta redan då man svär ve och förbannelse över otydliga bruksanvisningar till de apparater man köpt, eller märker att ursprungspriset var saltat och den 50%-iga rabatten faktiskt var enbart 30% i verkligheten. Black Friday må ha sin charm, men kyrkan har något bättre – Good Friday (Långfredagen) – den dag då Gud själv gav sitt liv för att vi skulle få leva, inte bara av bröd allena utan av allt det som utgår från Guds mun.

Vad är det för skillnad mellan skolans julfest och julkyrka?

Luciatåg, teater, tomtar, jultablå, Nu tändas tusen juleljus, skolkören och ofta ett skolband som uppträder – ungefär så här kan det se ut när skolor firar sin traditionella julfest i skolans festsal. Ibland dansas ringlekar och polonäs. Julfesten innehåller religiösa traditioner som är en del av den finländska kulturen. En fest för samhörighet som förstås också behöver präglas av respekt för olika övertygelser.

Under advent- och jultiden är det också vanligt att skolan i samarbete med församlingen ordnar julkyrka, en skolgudstjänst eller andakt i kyrkan. Det här samarbetet är vanligt mellan skolan och den lutherska kyrkan men det förekommer också motsvarande samarbete med den ortodoxa och katolska kyrkan. I julkyrkan deltar elever med vårdnadshavarnas tillstånd (religionstillhörighet är inte avgörande) eftersom det handlar om religionsutövning enligt principen om positiv religionsfrihet, som har stöd i lagstiftningen, i FN:s barnkonvention och i Utbildningsstyrelsens anvisningar.

Julkyrkan har ofta förberetts tillsammans av församlingen och skolan. På många håll medverkar eleverna med sång- och musikframträdanden eller andra kreativa inslag. För dem som inte deltar ordnar skolan ett meningsfullt alternativt program.

Den debatt som nu har förts i medierna handlar om att en skola i Kouvola har haft en julkyrka – dvs en gudstjänst – som skolans gemensamma julfest. Det här ledde till klagomål och föranledde biträdande justitieombudsman Pasi Pölönens ställningstagande  som slog fast att julfester inte ska ordnas i kyrkan. Till sin karaktär var julkyrkan ett religiöst evenemang som alla inte kunde delta i. Utbildningsstyrelsen säger att hans beslut är i linje med deras anvisningar.

När en del skolor vill hålla sin julfest i kyrkan handlar det ofta om att de vill ha en tillräckligt stor och stämningsfull festplats för julfesten.  De skolor som brukar ordna julfester i kyrkan har ofta gjort det i samma stil som om de hade haft julfesten i skolans festsal, det har alltså inte varit fråga om en julgudstjänst. 

Redan för flera år sedan utarbetade Kyrkostyrelsen i samarbete med Utbildningsstyrelsen en korgmodell där olika typer av samarbete mellan församlingen och skolan klarläggs och placeras i fyra olika korgar. Samarbetskorgarna vill öppna upp och förklara hur skolan och kyrkan kan samarbeta i ett mångkulturellt samhälle. I korgmodellen finns skolans traditionella fester i en annan korg än de religiösa evenemangen, till exempel jul- och vårkyrkor. De här korgarna ska inte blandas ihop. Skolans julfest kan inte ha karaktären av gemensam religionsutövning men det betyder absolut inte att de kristna traditionerna kring julen inte får synas i festen. Förra veckans debatt handlar därför både om festplatsen och om innehållet i den julfest som alla i skolan ska kunna ta del av.

Jag hoppas att både julfesten i skolan och julkyrkan i samarbete med församlingen trots sina olika karaktärer kan finnas med i skolornas julfirande. Det finns alla möjligheter att i skolan hålla kristna jultraditioner levande men det behövs respekt för olika övertygelser och gemensamma spelregler.

På kyrkans webbsida aktuellt just nu kan du läsa mera om julkyrka och julfester i kyrkorummet.