Under den senaste månaden har det mesta ställts på huvudet. Nyhetsflödet domineras – jämsides med rapporteringen om de medicinska och ekonomiska aspekterna av Corona-pandemin – av meddelanden om inställda konserter, sommarfester och läger. Kalendrarna rensas och avbokningarna duggar tätt.
Också kyrkan tvingas till radikala ingrepp, när vi inte kan samlas fysiskt till gudstjänster, körövningar och veckoverksamhet. Nya prioriteringar måste göras och andra grepp prövas. För kyrkan är det dock inget alternativ att ställa in. Vi ställer inte in, vi ställer om säger biskopen i Västerås stift, Mikael Mogren i en intervju i Kyrkans Tidning.
Det har också varit fallet hos oss. Vi ställer inte in gudstjänsterna utan firar dem över nätet, med ibland glädjande nog flera deltagare än tidigare. Vi ställer inte heller in konfirmandundervisningen utan flyttar en del av den till nätet i form av distansundervisning och ordnar lägerdelen senare när det är möjligt.
Det hör till kyrkans innersta väsen att inte ställa in. Nu om någonsin är det viktigt att kyrkklockorna kallar till gudstjänst, att böner bes och Bibelns texter läses. Nu får förbönen bära de svaga, COVID 19-drabbade och ensamma i deras nöd. Och om vi inte tidigare har tagit personlig kontakt med våra medlemmar så har vi nu ett gyllene tillfälle att göra det. COVID 19 smittar inte över telefon eller nätet så det är fritt fram!
Det finns alltid en frestelse att gå den bekväma vägen och ställa in. Den frestelsen mötte Jesus under sina sista timmar. ”Fader, låt denna bägare gå förbi mig, om det är möjligt. Men intesomjagvill, utan som duvill.”
Kyrkans väg är Jesu väg också i Corona-pandemins kölvatten, nämligen att göra Guds vilja. Det har vi gjort förr. Under vårt senaste krig ställdes mycket på huvudet men kyrkan utförde sin uppgift både hemma och ute vid fronten. Vi ställde snabbt om hösten 2015 och tog oss an de flyktingar som kom till vårt land. Det finns ingenting som säger att vi inte klarar av också den här krisen.
Redan en blick på det som gjorts fram till nu visar på en kyrka som ser behoven, ställer om och finns till för de som drabbas av pandemin. När vi nu är inne i den sjätte veckan av undantagstillstånd är mycket gjort. Nu krävs uthållighet och framtidstro. Tron, hoppet och kärleken bär också igenom den här prövningen.
Vi kapitulerar inte och ställer inte in. Vi ställer om!
